Himlen igår kväll. Lite regn på fönsterrutan.
Det som inte syns...
Förutom att jag kan se lite trött ut över ögonen är det sällan min värk i kroppen syns utåt. Jag biter ihop,ler och kämpar på. Precis som alla andra med kronisk värk. Men vi önskar ibland att det syntes för det är så jobbigt och svårt att förklara för andra hur det känns.
Jag är trött nu. Så förlamande trött. Som man blir efter eller i samband med ett skov. Skulle kunna sova ett dygn i sträck om inte värken fanns där och höll mig vaken...
Jag är trött nu. Så förlamande trött. Som man blir efter eller i samband med ett skov. Skulle kunna sova ett dygn i sträck om inte värken fanns där och höll mig vaken...
I politikers ögon är jag lat. Jag är samhället till last. Förra regeringen satte en tidsgräns för hur länge man får vara sjuk. Precis som om alla sjukdomar vips bara försvann efter en tid. Nu ska du jobba! Punkt. Slut. Och om du inte kan jobba...Utförsäkrad...Om jag inte varit gift och inte hade eget företag hade jag nog levt på gatan nu...
Ingen politiker har sett min och andras kamp för att "komma igen". Vi vill nämligen vara "normala" och "friska" och vi vill faktiskt "jobba"!!!
En ny regering håller på att bildas, förhoppningsvis en mer "mänsklig"...återstår att se...
Läste idag ett upprop från en massa läkare angående en humanare sjukförsäkring. Uppropet var skrivet 2011...men uppdaterat igår.."Sluta straffa våra patienter" SvD
Promenad längs med ån i dag :-)Jag skriver inte det här för att någon ska tycka synd om mig.
Jag tycker inte synd om mig själv. Absolut inte. Jag har ett underbart liv :-) Och jag Är inte min sjukdom. Jag Är Jag! ;-)
Jag skriver för att försöka förklara hur det känns, det där som inte syns. Och för att belysa problemet med att mötas av oförståelse och fördomar. Jag blir så trött på snacket om att "folk bara fuskar". Visst några fuskar. Vilket system man än har så finns det de som utnyttjar det. Men varför ska det drabba oskyldiga?
Alla kan bli sjuka, alla kan bli arbetslösa, alla kan bli beroende av bidrag och alla kan behöva sin tid för att läka. Även de som säger: "Jag är minsann aldrig sjuk". Som om det handlade om prestation! De flesta som bränner ut sig är förresten högpresterande....
Idag är jag tacksam över att jag orkat gå en härlig långpromenad i det sköna vädret. Nu vila. Läsa. Läser: "Det man minns" av Thomas Bodström. En härlig bok även om den till stor del handlar om Thomas mors sjukdom, Alzheimers.
Gårdagskvällens "fredagsmys". Ommöblerad soffa ligger man skönt i ;-))
Allt gott!
Ljus, värme, kärlek, hopp, frid
❤️