Som ringar på vattnet

Vi hade en fin och mysig julafton. Precis "lagom" ;-) Det var bara hunden som blev lite stressad där vid paketöppningen. Tyckte nog att alla paket doftade prinskorv ;-) 

Idag är hunden trött, vi med. Sonen har åkt hem och juldagslättjan brer ut sig. 

Jag gillar juldagen! Julklapparna ligger strödda lite överallt innan de hittat sina rätta platser. Man kan gå runt och njuta av dem. Julduken ligger kvar på matbordet, med lite fläckar från julaftonens frestelser. Ljusen har nästan brunnit ner. En del ljus lutar lite. Små omslagspappersbitar dyker upp här och var. 

Jag lägger mig och börjar läsa Marie Fredrikssons bok, "Kärleken till livet", som jag fått i julklapp. Efter bara första kapitlet är jag otroligt starkt berörd...Marie är ingen bitter person men hon berättar rakt av, precis som det var och är. Upprörd blir jag över hur pressen, framför allt Expressen, betedde sig när hon insjuknat. Och om läckor på sjukhuset. Och att en läkare på Vidarkliniken skällde på henne. Hon fick skylla sig själv att hon hade cancer. Som följd av sitt leverne...!!! Vad trött jag blir på det där "skyll-dig-själv-tänket". Hur många renlevnadsmänniskor (lååångt ord!) är det inte som får cancer trots sitt leverne???

Luften har gått ur den stora tomten som prydde ån i går, lika bra det, den hade väl blåst ut till havs i blåsten idag...

Och ingen tomte som far tunt på vattenskoter idag, som det var igår...

Ikväll ser jag på TV: en konsert, en hyllning till Bruce Springsteen!

Till dess är det tystnad och ro. Och lite mat. Bara vinden som dånar utanför fönstret. Mörkret lägger sig. 

Dags för kapitel två i boken...

God fortsättning!

Fred och Frid

❤️