När orken sviker. När de förklarande orden sinar. Då är det skönt att andra har uttryckt och försökt förklara. Så jag lånar andras ord idag.
Kryper ner under täcket igen efter att ha testat dagsformen och funnit den vara icke hållbar. Skammen ligger där som en sten över bröstet. "Att inte orka", fy, så skämmigt! "Vem är inte lite trött ibland? "Men finns inte viljan så..."
Om det vore så enkelt, att det bara hängde på viljan....
Ibland, som nu, plockar jag fram denna bild, för att påminna mig om att det finns en förklaring till att jag mår som jag mår...
FibromyalgiKänsligt immunförsvar...precis...dessa ständiga förkylningar som avlöser varandra...
Acceptans...jag kan bara kräva acceptans från mig själv..jag vet...och försöka befria mig från andras "tyckande"...sluta skämmas helt enkelt..(vadå "enkelt?)
Bli fri! ❤️
Jag är ärligt talat trött och förbannad på allt "snabbfix" som många tjatar om idag. "Tänk dig frisk, Ändra din inställning, Attrahera det positiva..." Det är för mycket "hälsostress och skylldigsjälv" idag.
Jag tror (vet) att vi blir sjuka av att inte få utlopp för det som känns jobbigt, det som känns smärtsamt. Vi kan inte springa från smärtan i själen. Vi kan inte bita ihop och behärska oss och damma av den perfekta utsidan i all evighet.
Vi krackelerar, tappar masken, tappar lusten, kollapsar....
Vi tappar balansen....
Och skammen...för att man inte är den där leende, hurtiga, lyckade, perfekta människan vars bild vi möter i media och bokomslag varje dag.
Lånar mina egna ord från mars 2014. En "repris" ;-)
Jag mötte en kvinna i morse. Hon såg så trött och nedstämd ut. Hennes hår var okammat och ansiktet hade trötthetsrynkor. Ögonlocken såg svullna ut. Hon har nog inte sovit så bra i natt, tänkte jag.
Men hon får väl skärpa till sig då! Tvätta håret och lägga make up. Sträcka på sig och försöka le. Så blir hon nog fit for fight...
- Jag är så trött så trött, sa hon och suckade tungt. Det var en jobbig natt. Hade värk i kroppen. Kunde inte sova. Och så började jag grubbla och då blev jag ledsen och...
Kvinnan torkade bort en tår ur ögonvrån.
Vet inte hur jag ska klara den här dagen. Det är så många måsten. Och jag vill ju inte visa mig svag. Jag VILL vara stark. Jag VILL vara som alla andra. Jag VILL vara frisk och orka!!!
Kvinnan såg med ens väldigt trotsig ut. Det liksom blixtrade till i hennes ögon.
Ja, nog finns viljan där, tänkte jag.
Så slocknade hennes blick och hon hängde med huvudet.
Jag fick sådan lust att sträcka fram handen och klappa henne tröstande på huvudet.
Men det kan man ju inte göra med en främling!
Men det var ingen främling...kvinnan i spegeln var jag....
Så jag kramade om mig själv och viskade: "allt är som det ska vara. Idag finns bara 4 måsten, duscha, promenera, meditera och vila! Och klarar du av en av dessa så är det stort!"
Kvinnan i spegeln log, lite...
Jag är Stark! På mitt sätt :-)
Det finns lindring att få även om det inte finns bot. Jag tar tacksamt emot all lindring, prövar mig fram, smakar, luktar, lyssnar, iakttar, känner mig för. Försöker släppa "skammen" och känna att jag duger som jag är.
Du duger som Du är!
Ljus och Kärlek till Dig och all kraft som just Du behöver för Din dag!
❤️
Min underbara tavla. Målad av vännen Sari Kiviranta ❤️ Den förmedlar både sorg, skönhet, glädje, kraft, kärlek, tröst, hopp...