De har sin skönhet, Lupinerna, även om de breder ut sig på tok för mycket.
Det är en härlig känsla det där när man som gammal "dagisfröken" får syn på barn man skolat in på förskolan, nu långa och ståtliga med studentmössa på huvudet! Lycka till med allt i livet!!! :-)
Det är vid såna tillfällen livet får perspektiv. Man ser så tydligt det man lämnat bakom sig. Jag kan bara hoppas att de frön av självförtroende och medkänsla jag och mina kollegor sådde i dessa barn, i framtiden får en riklig skörd. Framtiden. Framtiden
är redan här. Och vi behöver så väl medkännande människor i vårt samhälle nu.
I den lilla stad jag växte upp i på 60-talet, fanns inga mörkhyade människor. När det plötsligt dök upp en mörkhyad ung kvinna, visste alla vem hon var. Jag såg henne första gången när vi möttes i rulltrappan i det "stora" varuhuset. Jag tittade direkt
bort, för jag ville inte stirra som så många andra gjorde. Att det skulle vara något annorlunda med henne i jämförelse med oss andra, förutom hudfärgen, föll mig aldrig in. Hon var en människa bland andra människor. Det hade jag i mig hemifrån.
Där hade det såtts ett bra frö i mig. Som fortfarande växer och blomstrar. Tacksam för det. Sen såddes andra frön som jag ifrågasatt och förkastat. Ogräs. Inga vackra ogräs.
På tal om den lilla staden. Jag hittade en häftig (i mina ögon) bok bland svärmors böcker när hon höll på att rensa inför en flytt för några år sedan. En tidningskrönika: 100 år med Ådalarnas folk. Västernorrlands Allehanda, eller VA som vi sa, utdrag
från 1874-1973. Inte så intressant om man inte har någon anknytning dit men där finns inte bara lokala nyheter, utan även inrikes och utrikes. Jag läser med stort intresse om bråkiga ungdomsgäng, mord, barnamord, nazister som planerar störta statsministern
(Erlander), våldtäkter, skjutna poliser och andra våldsamma och kriminella händelser. Och konstaterar det jag vetat länge, att ingenting är nytt under solen...Våldet och ondskan kom inte hit med invandrarna...
Sen finns det en massa intressanta och charmiga händelser att läsa om också... 
1961 :-)
1960 :-) "Nödig hänsyn" :-)
Mycket om dåtid i dagens inlägg. Det behövs ibland, tillbakablickar, för att bättre förstå sin samtid. Tycker jag. :-)
Ingen sommar utan jordgubbar och glass! <3
Kärleksljus
❤️