Lååångfredag
Solen skiner men det är inte många grader varmt. Fågeldrillen är intensiv. Och så är hen här igen! Trippar omkring på gräsmattan och visar upp sig. Så fin! Plötsligt kommer "monstret" farande och hen är tvungen att fly(ga) iväg...Balder tvärstannar och
ser förvånat på. "Var snäll mot sädesärlan!" Skriker jag. ;-)
Efter ett tag ger Balder upp. Sädesärlan trippar obekymrat på behörigt "Corona-och-monster-avstånd"....
"Monstret" har övergått till att gräva djupa hål i gräsmattan. "Sluta gräv", skriker jag...fast jag vet att det är meningslöst...
Den dagen sädesärlan är tillbaka då vet man säkert: nu är det Vår!!!
"Monstret" <3 "Vadå matte? Jag gräver inga gropar. Nej då"....;-)
Det är en "förändringens dag" idag för oss och vårt företag. Ett flyttlass har gått söderöver. Jag har en mer "passiv" roll i denna process. Jag är hundvakt. Någon ska ju vara det också...
Det är en annorlunda påsk. Det är liksom långfredag hela veckan med tanke på allt som är stängt. Precis som det var när jag växte upp.
Längtar och saknar gör jag. Fick detta underbara från mitt barnbarn igår:
<3 <3 <3
Tur att det fortfarande finns "snigelpost" :-)
Långfredag. Jag har ju aldrig riktigt förstått varför Gud som kärleksfull pappa lät sin son plågas och dö på ett kors. Ständigt ifrågasättande har jag sökt men aldrig fått något svar som får mig att förstå. "För dina synders skull", svarar prästerna.
Men...jaha...??? Och alla "syndare" före Jesu tid, hur gick det för dem?
Jag vet att jag är jobbig ;-) Så jag släpper det där och fokuserar på ljuset, våren, återfödelsen. <3
Men jag tänker på Maria, i år igen:
Jag tänker på dig, Maria.
Som stod och såg hur din son plågades och dog på ett kors.
Du blir för mig en bild, en symbol,
för alla de mammor som tvingas se
sina barn lida och dö.
Då och nu förenas i den vanmakt ni
måste känna.
Den smärtan och den sorgen...
<3
Hur du än firar påsk eller inte firar alls, så hoppas jag att du är frisk och att solens strålar värmer Dig!
Vårljus
❤️