Balder lägger sig tillrätta med huvudet mot min axel. När jag klappar hans huvud slickar han på min hand. Det finns en alldeles speciell kontakt mellan oss i dag. Som en tyst överenskommelse. Vi är här för varandra. Vi tar det lugnt. I Balders ögon ser
jag åratals visdom. Han vet att jag är missmodig idag.
Ute blåser en kraftig kall vind. Solen har tittat fram en stund.
"Hur ska det bli med allting?" Säger jag. Det kan Balder inte svara på men han trycker sin kropp mot min. Vi delar vår värme.
Aldrig har väl tillvaron innehållit så många överväganden som nu. Och så många tillfälliga stopp, så mycket ovisshet...
Träning i att vara i nuet. Sitta stilla i båten. Skippa misstro mot myndigheter. Våga tillit.
Balder tittar på mig. Han finns här för mig.
<3
Ingen av oss är ensam i detta även om vi fysiskt måste hålla oss ifrån varandra. Allt är för en tid.
Jag är tacksam för den teknik vi har idag. TV, telefon, dator...vi kan hålla kontakt och få information.
Missmod leder ingenstans, jag vet, men det är samtidigt en känsla man måste få lov att känna ibland.
Tack för att du tittade in här.
Vi "ses" i morgon!
Kärleksljus
❤️