

Jag antar att jag inte var ensam om att se minneskonserten för Marie Fredriksson. Och att jag inte heller var ensam om att fälla en och annan tår.
När livet vänder...programmet förra onsdagen var svårt att se. Det gjorde ont. Och trots allt man läst, sett filmer, dokumentärer...är det ändå så ofattbart med all denna ondska. Anne Franks styvsyster berättar lugnt om tiden i förintelselägret. Hon överlevde. Men det hon upplevde är så smärtsamt att det finns inte ord för att uttrycka det.
Programmet är uppdelat på två avsnitt. Det andra går ikväll. Och så finns de på play förstås.
Önskar att ALLA såg det. Speciellt de som röstar på ett parti med nazistiska rötter...
—————
För precis ett år sedan...:-) Det var mer "normal vinter" då...
Kärleksljus
❤️
Sverige? Vad har hänt? När svenskar dör i en flygkrasch i Iran fylls nätet av hån och rasism. Hur blev det så här??? Det finns ingen gräns längre, tydligen. Håna de döda? Påpeka att de inte var "riktiga svenskar"???
Så ser rasismen i Sverige ut idag...Avhumaniseringen pågår...
————-
För två dagar sen skrev jag om barnmisshandel. Fysisk som psykisk. Minnena och spåren som alltid finns kvar. Ärren, i hud och i hjärta. Barn har rätt till villkorslös kärlek!
"Dina barn tillhör dig inte
de är söner och döttrar av själva livets längtan
De kommer genom dig, men inte från dig
och fastän de är hos dig tillhör de dig inte.
Du kan ge dem din kärlek, men inte
dina tankar, ty de har egna tankar.
Du kan hysa deras kroppar, men inte
deras själar, ty deras själar befinner sig i
morgondagens land, som du inte
kan besöka, inte ens i dina drömmar.
Du kan sträva efter att likna dem
men försök inte att göra dem lika dig själv
Ty livet går inte tillbaks
och dröjer inte vid igår."
Khalil Gibran