


Du lindar av olvon en midsommarkrans
och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans,
som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans,
där Ull-Stina, Kull-Lina går.
Nu tager du månen från Blåbergets kam
att ge dig en glorias sken.
Och ynglet som avlas i gölarnas slam
blir fålar på flygande ben.
Nu far du till Mosslinda, Mosslunda mor,
där Ull-Stina, Kull-Lina, Gull-Fina bor.
I natt skall du somna vid Svartrama damm
där natten och mossan är len.
I en av Nordiska museets uppteckningar från 1921 beskriver en kvinna från Boxholm pingstbruden på följande sätt:
"På pingsten gingo alla de vackraste flickorna ut, klädda som brudar med krans av blomster om huvudet. De gingo omkring och sjöngo utanför stugorna och blevo inbjudna på kakor och gotter. En slant skulle man också ha."