Som ringar på vattnet

Nämen precis...och vissa år så går det inte liksom...då, kan man, om man vill, skapa nya traditioner ;-)

Livet är föränderligt. Inget är hugget i sten förutom att vi föds och att vi dör...

Traditioner betyder olika mycket för olika människor. En del av oss är konservativa och känner trygghet i att allt är som det alltid varit. Men så är det ju inte...och plötsligt dök det upp ett virus och lärde oss att vi överlever, att vi anpassar oss efter omständigheterna och hittar nya sätt att fira. Därmed inte sagt att vi inte kommer fira valborg traditionsenligt i framtiden! 

Traditioner blir med tiden alltmer urvattnade känner jag, när man tappar den historiska bakgrunden. 

Vem var Valborg t ex? 

Sankta Walpurgis (heliga Valborg) var en abbedissa på 700- talet. Hon blev helgonförklarad den 1 maj någon gång på 1400-talet och efter det började tyskarna att fira Walpurgistag – som alltså är grunden till vårt valborgsmässofirande. 

Majbrasan då. Ja, efter att ha googlat så inser jag att det finns många olika förklaringar. En är denna:

Det här med häxor följde med traditionen och tyskarna trodde att häxorna red iväg på kvastar och getabockar till gamla offerplatser på natten mellan den 30 april och den 1 maj. Därför var det vanligt att man avfyrade skott, skrek högt och tände eldar för att skrämma bort häxeriet. Det är en anledning till det är vanligt med fyverkerier och majbrasor här i Sverige även idag.

Sen så började också bönderna att tända eldar kring valborg för att skydda sina boskap. Eldarna tändes helt enkelt för att skydda kossorna mot vilda djur. Dessutom behövde bönderna göra sig av med riset och eldade helt enkelt upp det. 

Källa: Nyheter24

Så småningom blev valborg en anledning i studentstäderna att festa och sjunga vårsånger med studentmössan på. :-) 

Det finns mycket mer att läsa om traditionen. Så klart. 

Jag gläds åt vitsipporna på vår äng och gräsmatta och att rabarbern är på väg upp. Ute blåser en mycket kall vind. Vi håller oss mest inomhus. 

En av mina favoritförfattare Maj Sjöwall har lämnat jordelivet. Tack för "Polis, polis, potatismos" och alla de andra böckerna om kommisarie Beck! Sträckläste dem som ung. Tillsammans med Per Wahlöö startade Maj "det svenska deckarundret". Vila i frid Maj! <3

Hoppas att Din Valborg, kära läsare, är en riktigt bra Valborg! Vare sig du festar, jobbar eller gör "ingenting". ;-) 

Vintern rasat ut...

❤️

PS: oj, höll på att glömma: grattis kungen!!!

Jag känner det på mig. Dags att vara mer uppmärksam när hundarna ska ut på gården på kvällen. "Kolla upp först", säger jag till maken. Tittar samtidigt ut genom fönstret. Och där står hen. Mitt på gården. Grävlingen. Så här tidigt brukar de inte komma. Men jag kände det på mig...

Undrar om det inte är en hona. Hen ser tjock ut...ungar i vår? 

Eftersom det var längesen jag varit i stan och gått så var det en nyttig erfarenhet när jag igår passerade genom centrum. Betydligt färre människor än normalt vid lunchtid. Men oj så svårt att ändå hålla det där avståndet vid möte t ex. Även om jag ansträngde mig så var det inte alla andra som gjorde det. Lätt att glömma i vår stressade tillvaro. För även om färre behöver stressa nu så finns det ju kvar i kroppen som en reflex. Och det är lätt att bara hänga med i flödet. Vi har alltid ett mål och att bara "strosa" är ett ganska okänt begrepp. 

Valborgsmässoafton i morgon. En annorlunda valborg i år. Inte minst i Uppsala, "sista-april-staden" framför alla andra. Ingen forsränning, mösspåtagning eller sillunch...festen är inställd. 

Alla får använda sin fantasi till att hitta andra sätt att fira våren på. Med hänsyn till oss alla. 

Egen mösspåtagning och sillunch i hemmet kanske? Eller något helt nytt...Kommer säkert vara mycket folk ute på stan ändå och fylla är det ju alltid. Kanske vädret hindrar några i alla fall. 

Uppsala ligger mig varmt om hjärtat efter många år där och jag har många kul valborgsminnen därifrån. Det var i den "ljuvliga ungdomens tid" det...;-) 

Nu handlar ju inte firandet bara om Uppsala..

Det handlar ju om våren. Så skråla eller finsjunga "Vintern rasat ut" kan man ju alltid göra. :-)

Men eldarna då? Majbrasorna. Inställda. Ni får fira digitalt, sa Tegnell. Okey, då gör vi det! 

Dagens nya ord lånar jag från härlige Jacke Sjödin : "flockomdömeslöshet". ;-) Ett ord i tiden...

Fira eller inte fira? Alla kan inte välja. Inom vården bl a kämpar man vidare. Undrar ibland: hur ska de orka? 

Många av oss kan välja. Att underlätta för vården eller inte. Liv eller död. 

Vår är lika med liv, pånyttfödelse...

Välj livet

❤️

 

Äntligen kom jag iväg till frissan med en lugg långt ner på näsan ;-) 

Nu känns det betydligt bättre. 

Som alltid pratade vi om allt mellan himmel och jord. Inte så djupa saker denna gång men naturligtvis om corona. Bl a om vad som händer sen. Efter coronan. Vi är båda lite cyniska så vi tror inte på så stor förändring. Om två år är allt "normalt" igen. Alltså girigheten och resandet och miljöförstörelsen....

Men man kan ju önska annat...

Vi avslutar med "ja, men kram från distans då"...

Kramas på riktigt får vi göra sedan. Det är mycket som blir senarelagt...Det kommer ett sen, men vi måste leva i ett nu...

Det blåser kraftigt här igen. Men ännu har vi inte fått någon snö. Vilket man fått söderut och västerut. April, april...lurväder...

"Var är Balder?" Frågar jag maken som tittar förvånat på mig. "Visst gick han med dig ut?" Fortsätter jag. Maken nickar jakande och sen nickar han mot uteplatsen...

Jag visar den här bilden från häromkvällen. Den nedåtgående solen får träden att "brinna" :-) Det är så vackert! 

Trots allt lever vi. I ett nu. Och vi kan inte göra annat än att anpassa oss och göra det bästa av vårt nu. Trots allt. 

Det kommer inte alltid att vara så här...

Livslust

❤️

Att man kan vara grön av avvund

Att man kan vara blåögd  (naiv)

Att man kan vara svartsjuk

Att man kan se rött

Att man kan vara grön inom sitt yrke

Att man kan känna sig blue (låg, deppig, vemodig)

Något kan vara svart som synden

Oskulden är vit

Lögnen kan också vara vit

Osv

Nu stänger jag av den lekavdelningen i hjärnan. :-)

Det är söndag 26 april. Solen gick upp kl 04.59 och den går ner kl 20.43.

Terese och Teresia har namnsdag. 

Det är världsdagen för intellektuell äganderätt

Promenadens dag

Alien-dagen

Jaha...någon som uppmärksammar detta på något sätt? Det är det säkert men det får inga stora rubriker i massmedia ;-) 

En av våra största författare har gått ur tiden. PO Enquist  Vila i frid. <3

Så fortsätter vi då att göra allt vi kan för att hindra smittspridning. Även under den kommande veckan. Sista veckan i april. 

Ute är det mulet och kallt men återfödelsen fortsätter där i den prunkande naturen. 

Livslust

❤️

Ett collage med fjärilar från 2018. <3

Igår åkte Andreas Lundstedt ur Lets Dance. Sorgligt tycker jag. Det var så fint att se två killar dansa ihop. Tänkte innan att det måste vara svårt att få till det, men oj, så snyggt det blev och så duktiga de var! 

Det verkar vara väldigt svårt att få ungdomar, speciellt studenter att stanna inne och att hålla avstånd. Det är inte lätt det här med coronan som kommer och förstör fest och våryra...som ung är man ju "odödlig". Det minns man ju hur det var även om det är längesen. 

Ung som gammal: var rädd om Dig! 

Våryra hemma

❤️

Ja, en sån dag har jag haft...och hundarna tycks gilla det...korta stunder aktivitet, långa stunder vila...gärna sova...

Efter soliga, varma dagar kom en mulen och kallare dag. Precis som april är. 

Fibromyalgin reagerar ju på temperaturskillnader så den däckade mig idag. Det är bara att "gilla läget", fast det gör jag inte...men vem gillar läget överhuvudtaget nu? 

Råkade skrämma iväg tre sädesärlor på gräsmattan med min blotta existens. Tre som verkar hålla ihop, det var lika förra sommaren...märkligt....

Jag har fått mitt första myggbett för i år. Hundarna har haft varsin fästing. Allt med våren är inte kul. 

Usch, vad dyster jag låter. Ärligt talat så går det ju ingen nöd på mig. Så nu avslutar jag dagens inlägg med en önskan om du får en Fin och Glad Helg. Trots allt! 

Hoppfullheter

❤️

Människan är som hon är. Även när något väldigt jobbigt drabbar en hel värld så väljer många att inte tro på de vetenskapliga bevisen angående orsak och verkan. Nej, det måste finnas en syndabock. Något "annat", något som vill oss illa, en ond makt. 

Det är nog lätt att fastna i konspirationsteorier om man är mer än naturligt skeptisk. 

Just nu är jag väldigt trött på att höra att jag " måste vakna"...Jag är vaken och jag är skeptisk men jag tror inte att jorden är platt eller att Hillery Clinton är en ödla...Jag vägrar lägga skulden på utomjordingar eller på någon mänsklig maktelit. Jag tänker inte lägga ner min tid och energi på att misstänka att det finns något eller några som vill mig och större delen av mänskligheten något ont. Det förtär min själ och min tillit till livet. 

Vi människor är själva ansvariga för det samhälle vi skapat. Vi är medskapare. Behovet av makt och att skada andra kommer inifrån oss själva. Liksom motsatsen. Vi väljer. 

Den tekniska utvecklingen är på gott och ont. Jag vill koncentrera mig på det goda. Kan inte tillräckligt om 5G för att uttala mig om risker. Däremot är jag emot att man opererar in chip under huden, det känns inte bra, vi får inte bli maskiner. 

Vaccin eller inte vaccin? Vi behöver inte ta något avgörande nu. Vi tar det när det finns ett vaccin mot corona. Tycker jag. 

Just nu är verkligheten som den är. Igår dog en sjuksköterska i covid-19. Hon hade vårdat coronapatienter. Räddat liv. Hon hann inte ens fylla 40 år...

Så snälla, kan vi sluta låtsas nu. Det här är ingen illusion eller något massmedia hittat på. Eller konspiration. Det här är på liv och död. 

Stanna hemma! Håll avstånd! Tvätta händerna! 

Gå en sväng i naturen, fika på en balkong, träna hemma, ring en vän...

Och jag tänker fortsätta att beundra molnen på himlen utan att misstänka chemtrails...

Härlig himmel och intressanta moln idag. 

Ännu en varm dag! Tacksam <3 Bäst att passa på och njuta, snart blir det kallare igen...sa meteorologen...

Vi är ännu i "lurmånaden" april. Fram och tillbaka månaden. 

22 april

Den 113 dagen på skottåret. 

Som jag skrev igår läser jag nu romanen om konstnären Hilma af Klint. Hon levde 1862 till 1944. Jag lär mig mycket om hur det var att leva som kvinna i slutet av 1800-talet och början av 1900.  Om att våga följa sin inre röst och gå tvärsemot rådande kvinnoideal. 

När Hilma är på bal och ogillar männens nyfikna blickar och närgångna granskande för att bedöma hennes värde på äktenskapsmarknaden, dyker en tanke upp hos Hilma:

"Jag är mer än ett fodral till min livmoder"

Säger en del om kvinnosynen...på den tiden...men vänta nu...inte helt olik den syn som de konservativa i vårt samhälle har idag...

Något annat som jag uppmärksammade var vilket ord man hade för kvinnors underliv: "skammen"...

Det gör ont i mig att läsa detta...

Kvinnohistoria, vare säg det handlar om över, under eller medelklass är så intressant. Dels för att det är så lite man får lära sig i skolan och dels för att förstå vår samtid. 

Jag kommer att återkomma om Hilma. Rekommenderar denna roman varmt! 

Ingen dag utan corona. Man kommer inte undan. Men den här är fin: 

Vad fyller du mellanrummet med? 

Kärleksljus

❤️

Jag ägnar min dag åt läsning i solens sken. Njuter. Både av vädret och av den spännande läsningen. 

"Jag som alltid tål sol så bra", minns jag att jag upprepade om och om igen. Jag hade inte vattenbrist men jag tror "hjärnan kokade" ;-)

Blev väldigt fint omhändertagen :-)

En kopparorm ringlade sig in på tomten idag. Balder markerade. Jag förväntar mig att få syn på första huggormen och kollar lite extra var jag sätter fötterna. Gillar inte "huggisar". Inte rädd för egen del men för att hundarna ska bli bitna. 

Har valt bort coronastatistik och coronanytt idag. Det får bli till kvällen. Att koppla av och från med en bok det är skönt emellanåt. 

Vi måste fortsätta att vara rädd om varandra och oss själva. <3 Rent fysiskt måste vi hålla avstånd men i de omsorgsfulla tankarna är vi nära varandra. 

Kärleksljus

❤️

Vårblomman som jag aldrig minns namnet på...men söt är den :-)

Hoppas att du också har möjlighet att njuta av skapelsen! Så ett eller många frön. Vi skapar vidare i samklang med naturen. 

Skapa där du står

❤️

Sol och moln och denna eviga blåst. Termometern skvallrar om värmegrader, verkligheten meddelar sanningen: betydligt kallare. Man behöver inte vara ute länge förrän man inser att mössa och vantar vore nog inte så dumt att ha på sig...

Idag bläddrade jag åter i en av mina favvoböcker.

I  januari har jag bl a skrivit: "Var är vintern"?... 

21 februari var det  + 11 i Gävle, "varmaste februari man känner till"... 9 mars var det snöstorm...

Lite kul att titta tillbaka 30 år. Vädret...ja, det har alltid varit lite "underligt"...;-) Fast aldrig så underligt som nu :-)

Där ligger han i skuggan dit han alltid söker sig. 12 år gammal, 13 i juli. De senaste somrarna har vi funderat på hur länge vi får behålla honom. Förutom lite stelhet har han ibland liksom tacklat av för att sen på något mystiskt sätt pigga på sig igen...Att få en "lillebror" har varit lite jobbigt för honom men bara ibland. För det mesta har gubben trivts och blivit lite "ungdomligare" själv. ;-) 

Torsdag 16 april

Precis! :-D

Scillan blommar nu här på gården. Så välkommen!

Idag har vi bytt till sommardäck. Det är Vår! 

Livet går vidare. Trots allt. Visst tröttnar vi väl alla ibland men jag tänker då på vårdpersonalen. De kan inte och får inte tröttna. Och därför måste vi lyssna på deras vädjan om att följa "instruktionerna". Av kärlek och omtanke om varandra. 

Tillit och tålamod

❤️

För första gången någonsin på vår egen äng...<3 Troligen har det kommit via fåglar från grannen. 

Det är lite kluvet det där med "coronaeffekter" som det står mycket om nu. Vill ju inte ha corona någonstans i världen men bilder "före och efter" från olika platser är ju fascinerande. Som bilder från Los Angeles där man tydligt ser hur smogen lättat och man nu ser staden tydligt.  Och i vissa delar av Indien kan man nu ,efter 30 år, äntligen se Himalaya igen. :-)

Moder Jord andas igen...

Såg nyss en rubrik om att det var rekordfå omkomna i trafiken i vårt land under mars månad...

Som sagt, jag känner mig kluven. Så synd att det ska behöva komma en pandemi över oss för att såna här positiva saker ska hända...

Dagens "hoppsan" ;-) Ca 2350 norrmän sitter nu i karantän efter att besökt Sverige under påsk...aj,aj,aj. Man ska inte gå över gränsen i cornatider! 

Jag hade inte tänkt skriva något om corona idag men det är helt enkelt oundvikligt...

Jag hoppas att Du mår bra! Om inte så hoppas jag att Du snart mår bättre. Vi får sända friska och varma tankar till varandra! Allihop! 

Kärleksljus

❤️

En liten "gladnot" till dig :-)

Strömmen kom tillbaka sent igår kväll. Avbrottet berodde på blåsten. Och det blåser idag med. 

Tänk så van man är med elen. Man tar den för självklar. Så är den borta och man konstaterar att inte kan man göra det, och inte det...Vi har egen brunn så när vi inte har el har vi inte vatten. Vi skulle äta sen middag igår...för sent visade det sig...ost, bröd och vindruvor fick det bli ;-) Men värme har vi, vi har öppen spis. :-) 

Det blev tidig "god natt". Så tidig att hundarna såg lite förvirrade ut. ;-)

Trump blir bara konstigare och konstigare. Nu har han och hans stab gjort en försvarsfilm angående hans beslut gällande pandemin. Ett hopklipp förstås och inte så lite propaganda. Han börjar verka desperat...vad blir nästa grej? Förstår inte hur folket kunde rösta på honom.

Fler än 1000 människor har nu dött av corona i vårt land. Den siffran känns lite otäck, känner jag. Så många som lämnar nära och kära pga detta märkliga virus. Märkligt, skriver jag, eftersom ingen verkar veta riktigt hur det fungerar, om det muterar osv. 

Så mycket sorg. Men vi får inte släppa hoppet. Vi kommer klara detta! Om vi hjälps åt...

Funderar du som jag ibland över hur förändrat livet kommer att vara för oss alla efter corona? Ingen vet ju men man kan inte låta bli att "spåna" lite ...jag försöker när jag funderar att inte bara se negativa saker...

Var inte rädd! 

Var rädd om Dig

Hoppfullheter

❤️

<3

Fy, vad det blåser! Värre och värre och värre. Jag antar att jag inte är ensam om att bli trött av all denna blåst. Trött av och trött på. 

Varit i stan och hämtat "grejer" och kollat läget. Tack och lov lugnt. Och som det ska. :-)

Hur sammanfattar man den fantastiska konstnären Hilma af Klints liv och konst? Det går liksom inte. Jag är fortfarande helt tagen efter filmen om henne som jag såg på tvåan igår kväll. Om du är intresserad av konst och gärna lär dig mer om en konstnärs liv och öde, se filmen: "Bortom det synliga" - filmen om Hilma af Klint. 

En fascinerande konstnär, långt före sin tid...

    

Nu har vi strömavbrott här. Inte helt oväntat i detta oväder...

Påskhelgen går mot sitt slut. Coronan och dess märkliga följder fortgår. Vi måste försöka hålla ut! För vår egen och andras skull. Vi kan!!!

Var rädd om Dig!

Kärleksljus

❤️

<3

"Något som kan bära"...Det är tro för mig. 

Min underbara vän Sari skickade denna söta påskhare till mig. <3

Månens ljus lyste upp rummet i natt. Och långfredag gick över i påskafton. Nu skiner solens strålar in genom fönstret. Allt blir ljust, allt blir upplyst. Ljuset vinner över mörkret. 

Det blåser knappt alls så äntligen kan man finna lä och vända ansiktet mot solen och bara njuta. Hundarna lägger sig som vanligt i solen respektive skuggan. 

Man brukar tala om "julefrid " men "påskfrid"? Jag låter ljuset fylla mig och andas in frid, påskfrid. <3

Ikväll sänder SVT "En kväll tillsammans" med vårt lands artistelit.  Det blir nog fint. :-)

Önskar Dig sol och värme och lagom mycket påskgodis ;-) 

Och naturligtvis: Glad Påsk!

Solljus och Påskfrid

❤️

Lååångfredag

Solen skiner men det är inte många grader varmt. Fågeldrillen är intensiv. Och så är hen här igen! Trippar omkring på gräsmattan och visar upp sig. Så fin! Plötsligt kommer "monstret" farande och hen är tvungen att fly(ga) iväg...Balder tvärstannar och ser förvånat på. "Var snäll mot sädesärlan!" Skriker jag.  ;-) 

Efter ett tag ger Balder upp. Sädesärlan trippar obekymrat på behörigt "Corona-och-monster-avstånd"....

"Monstret" har övergått till att gräva djupa hål i gräsmattan. "Sluta gräv", skriker jag...fast jag vet att det är meningslöst...

Den dagen sädesärlan är tillbaka då vet man säkert: nu är det Vår!!! 

Det är en "förändringens dag" idag för oss och vårt företag. Ett flyttlass har gått söderöver. Jag har en mer "passiv" roll i denna process. Jag är hundvakt. Någon ska ju vara det också...

Det är en annorlunda påsk. Det är liksom långfredag hela veckan med tanke på allt som är stängt. Precis som det var när jag växte upp. 

Längtar och saknar gör jag. Fick detta underbara från mitt barnbarn igår:

Tur att det fortfarande finns "snigelpost" :-)

Långfredag. Jag har ju aldrig riktigt förstått varför Gud som kärleksfull pappa lät sin son plågas och dö på ett kors. Ständigt ifrågasättande har jag sökt men aldrig fått något svar som får mig att förstå. "För dina synders skull", svarar prästerna. Men...jaha...??? Och alla "syndare" före Jesu tid, hur gick det för dem?

Jag vet att jag är jobbig ;-) Så jag släpper det där och fokuserar på ljuset, våren, återfödelsen. <3

Men jag tänker på Maria, i år igen:

Jag tänker på dig, Maria.  

Som stod och såg hur din son plågades och dog på ett kors. 

Du blir för mig en bild, en symbol,

för alla de mammor som tvingas se

sina barn lida och dö.

Då och nu förenas i den vanmakt ni 

måste känna. 

Den smärtan och den sorgen...

<3

Hur du än firar påsk eller inte firar alls, så hoppas jag att du är frisk och att solens strålar värmer Dig! 

Vårljus

❤️

En del klagar på hur tråkigt det är att gå hemma. Men man har ju inte roligare än vad man gör sig...;-)

Om jag inte vore begränsad av min sjukdom skulle jag "göra om" i lägenheten. Man behöver ju inte möblera om, det finns andra knep. Fast jag kanske skulle testa om soffan kunde stå "så där" istället för "så här". Jag skulle byta en gardin, byta plats på soffkuddarna och sovrumskuddarna (strunta i att det inte matchade, "man vänjer sig"), byta plats för blomkrukorna (kanske monsteran kan stå i badrummet?), sortera bort prydnadssaker jag tröttnat att stirra på, eventuellt byta ut dem (jag har väl en låda i källaren?)Byta ut någon tavla mot någon som inte varit uppe på länge.  Och har jag inget aktuellare kort på barnbarnen? Böckerna i bokhyllan kan ställas i alfabetisk ordning eller efter färg t ex. Rensa i hallen så att man inte snubblar över skor och stövlar. Duka med finporslinet en vanlig måndag (julservetterna som blev över passar i påsk också även om de inte är gula). ;-)

När jag sen var färdig skulle jag gå ut en sväng. Och när jag kom tillbaka skulle jag öppna dörren försiktigt och säga: "oh wow, va’ fiiiint", precis som i "göra-om-hem-program" i tv!!! :-)

Så skulle jag sätta på lite skön musik, dricka te  och ta ett härligt fotbad och njuta av mitt "nya" hem. :-) 

Det behövs så lite ibland...;-) 

Nåja, du har säkert egna tips på sysselsättning. Jag delar med mig av mina med glimten i ögat ;-)

Det är skärtorsdag. I coronans tid får vi hoppas att människorna stannar hemma. Av hänsyn till varandra. Visst är det sorgligt att inte kunna träffa sina nära och kära men nästa påsk, då ska vi kramas!

Läser om de två små "påskkärringarna", Iris och Sigrid, som vänder på traditionen och delar ut gåvor till äldre. "De får en påse med en massa gott av oss" <3

Skämta om påskkärringar och Blåkulla får andra göra. För mig är ursprunget med häxprocesserna alldeles för hemska...men det är jag det...;-) 

I de flesta kyrkor firas skärtorsdagsmässa. Trots att den är inledningen till långfredagen ses ändå denna mässa som en glädjens och festens måltid, som den Jesus firade med sina vänner den sista kvällen. 

Skärtorsdagsmässan brukar ofta avslutas med att man dukar av ljus, blommor och textilier från altaret och kyrkorummet. Snart ska det ju bli långfredag. 

I coronans tid blir det svårt att fira mässa. Det har svenska kyrkan löst på olika sätt med bl a mässa utomhus. 

Coronans tid är uppfinningarnas och de nya lösningarnas tid. 

Solen skiner och den eviga vinden blåser och dånar. 

Jag önskar dig en bra påsk och trots allt, en glad påsk! 

Jag skriver här varje dag! Välkommen åter <3

Helgglädje

❤️

Onsdag 8 april

Romernas internationella dag

Dymmelonsdag i stilla veckan, den dagen påskfriden inleds. 

Solen gick upp 05.53 och går ner 19.57

Fullmåne. Supermåne vilket inträffar när månen är väldigt nära jorden och därför upplevs som väldigt stor. 

Jag upplevde moder månes ljus som extra starkt i natt. Det var som om någon ställt upp en strålkastare som lyste rakt igenom rullgardinen :-) 

Det är något skönt och tryggt med månvarvet och solens upp-och nergång, känner jag. Att det är som det ska vara. Jag behöver känna den tryggheten när så mycket annat är i kaos. 

Något ovanligt men trevligt som händer denna påsk är att människor skickar påskkort igen. Vi har fått flera stycken! :-) Snacka glad man blir! :-)

Vårtecken: en humla surrade runt mig idag! :-)

Kolla in fullmånen ikväll! 

Var rädd om Dig! Du är värdefull!

Vi "ses" i morgon, skärtorsdag! 

Tack för att du tittade in här! 

Månljus

❤️

Jag tänker först: nej, jag kan inte skriva ett inlägg när jag mår som jag mår idag. Men så inser jag, att det kan jag visst. Jag brukar ju själv påminna andra om att alla känslor är tillåtna. 

Min tisdag är grå och kall och regnig. Det känns som om jag inte riktigt "vaknar" på hela dagen. Trots att jag inandas frisk uteluft och lyssnar på den sköna fågelsången. 

Det kom liksom över mig idag. Allt som händer. Längden och bredden och djupet. Och tårarna kom. För alla som kämpar mot sjukdom och för alla som kämpar inom vården. Hur länge orkar de? 

Och för alla som på olika sätt drabbas olyckligt av coronans framfart. Konkurser. Våld i hemmet. Inställda festligheter....

Hjälper det att gråta? Ja, det lättar lite. För jag tror att likaväl som vi lever i en kollektiv chock, likaväl lever vi i en kollektiv sorg. 

Jag ser allt positivt som händer. Jag ser hur dödssiffror sjunker i t ex Italien. Jag läser om en 102-årig kvinna som överlevt sjukdomen. Osv...

Men känslan av sorg är ändå tung idag. 

För tre år sedan befann vi oss också i kollektiv chock. Minns du? Terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm...

Då vi slöt oss samman. I kärlek. Tillsammans. 

Jag känner än idag en stor tacksamhet över att min son hade änglavakt den dagen. 

Till alla som är högkänsliga. Till alla som liksom jag tvingats svälja tårar och bitit ihop käkarna för att "det är fult att visa känslor". Som fått höra att de är "överkänsliga"....Här är till er: 

Efter regn kommer solsken...

Var rädd om dig! 

Solljus

❤️

Ett år sedan. Vårt första möte. Så speciellt. Så självklart. "Där är du ju", tänkte jag. Älskade Balder. <3

Och kungen höll tal som sig bör. Lugnt och allvarligt och lagom personligt och ett fasligt pappersvändande.  Om han är en samlande kraft vet jag inte. Om han lyckades stilla oro, vet jag inte heller. Men jag gillar slutklämmen: "du är inte ensam". 

Vi hade rådjur på besök utanför fönstret under kungens tal så kanske lyssnade jag lite "halvdant". ;-) 

När jag tittar ut på morgonen denna dag, ser jag den: Rödhaken sitter på trappan. Den har burrat upp sig, morgonen är lite kall. Mitt hjärta tar ett glädjeskutt. Rödhaken är en av mina favoritfåglar och dess besök här på gården är ganska sällsynta. 

"Lånar" lite data från fantastiska Maria Robsahm. 

Visste du att: 

En fjärdedel av Sveriges vårdpersonal är född utomlands. Var tredje läkare t ex. 

Vi skulle helt enkelt inte klara vår vård utan våra invandrare! 

Det är bara att tacka och buga för deras insatser och vara glada över att vi varit ett öppet land...<3

Vi är inne i Stilla Veckan nu. Och aldrig har väl den veckan varit så still som i år. 

Att "stilla sig" är något många av oss behöver träna på. Stilla oss för eftertanke. Stilla oss för ro i själen. Om man är ovan föreslår jag att man lyssnar på lugnande musik. Andas in. Andas ut. Lyssna inåt. 

"Lånar" en god nyhet från Aftonbladet:

"Australien kommer med glädjande nyheter.

Avslutar dagens inlägg med att konstatera att "någon" börjat bygga bo i en av holkarna...<3

Livet...pånyttfödelse...vår...

Pånyttfödelse

❤️

Dagens värld. En värld vi lever i på distans. Tack och lov att det finns sätt att hålla kontakt. För på något sätt så känns det som om vi håller ihop på ett djupt sätt nu. Vi ställer upp för varandra. I våra tankar är vi nära. Ur våra hjärtan strömmar kärlek och omsorg. 

Vi har alla något att lära av det som nu sker. Inte lätt att alltid tänka så. Ibland känns ju allt hopplöst och meningslöst. 

Men stundvis tror jag att de flesta av oss förstår att detta har drabbat oss av en anledning. Nej, inte "Guds vrede" eller någon form av straff. Men kanske maning till  eftertanke. Om livets mening. Om moder jord. Om vår distans till naturen. Varför mår så många dåligt trots vår höga levnadsstandard? Varför är rasismen så påtaglig? 

Både vår jord och vi själva är utbrända. 

Vi är vana vid att få snabb information. Snabba svar. Många vill ha fakta och andra hittar på egna fakta. 

Och nu står vi här och ingen kan ge exakta tidsbestämmelser eller tala om hur, när, var...

Vi lever i ett kollektivt ovetande. 

Vi kan bara ta en dag i sänder och varje dag bry oss om varandra. 

Vi kan alla vara änglar i människoskor :-) 

Änglaljus

❤️

<3

Vårljus

❤️

Jag kunde inte låta bli att köpa dessa små charmiga knytten <3  Skapade av Viktoria Nilsson. Stevik. Avesta

Här blåser det något vansinnigt i eftermiddag och regnet piskar ner. Kallt är det också. Det är ett sånt där väder som får mig att känna att om någon säger: "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder"...så får jag ett utbrott! :-) 

Man gör vad man kan", tänker jag och så gör jag det. Önskar att det var så mycket mer jag kunde göra för mina medmänniskor men precis som för alla andra har jag mina begränsningar. Det är frustrerande. 

Nej,jag  försöker inte rädda världen ;-)

"Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ. 

Endast en sak kan du göra, en annan människa väl. 

Men detta är redan så mycket, att själva stjärnorna ler. 

En hungrande människa mindre betyder en broder mer." 

(Stig Dagerman)

"Vi kan inte göra storverk,

bara små gärningar med stor kärlek"

(Moder Teresa)

Vi gör så gott vi kan, eller hur? Små gärningar. 

Även små knytt kan framkalla stor glädje! :-)

Med stor kärlek

❤️

Oj då, kungen, vilken uppgift du fått av Svensk Damtidning! Undrar hur du ska bära dig åt ???

(Va? Får man inte dua kungen?  ;-)

Ja...vad ska man säga om varandet? Följande visar på vilken märklig tid vi lever i :

Göran Hägglund ångrar Apoteksbeslutet...så dags nu...

Åkesson "tycker" att han har ont i halsen...i vanlig ordning verkar han inte veta....

Hm....

Jag pendlar mellan tillit och sorg idag. Blir så ledsen när jag läser eller hör om butiker och företag som måste stänga igen. I många fall människors livsverk. Och det går så fort nu. Jag tänker främst på alla småföretagare. Det är svårt att hitta någon tröst eller mening i detta. Så är coronaviruset, det finns liksom ingen nåd. 

Visst kan jag tänka att det kommer att komma något nytt, något bra, något gott ur detta...men det ligger i fjärran och just nu är det så sorgligt. 

Och just för att det är som det är klamrar jag mig fast vid tilliten. Halkar iväg ibland, släpper taget, men återvänder, för tilliten är min livboj. 

Idag är det både soligare och varmare igen. Skönt. Jag tar mig några korta promenader. Stannar upp. Lyssnar. Andas in. Andas ut. Njuter av allt som nu lever upp igen. Återfödelsen är på gång.