

Det händer ibland att ord bara kommer till mig, ur mig och blir av mig nedskrivna. Vissa gånger, fast längesen nu, är det fråga om kanalisering. Andra gånger bara finns de där. Jag tittar på dem och tänker: "kan man dela detta på sin blogg?" Men varför inte? Tycker någon att jag blivit totalt knas så…ja, vadå? ;-)
Här är en ganska ny:
En het sommardag. Jag satte mig ner på en sten vid strandkanten. Solen glittrade på vattnet. Jag tog av mig strumpor och skor och lät vattnet svalka mina fötter. Då kom Jesus förbi. "Är du också varm om fötterna?" Sa han. "Ja", svarade jag. Han satte sig ned vid min sida och stoppade ner sina fötter i vattnet. Så satt vi så en stund. "Jag vet ju inte ens om jag tror på dig", sa jag. "Nä, men jag tror på dig", sa Jesus. :-)
Att öppna ytterdörren denna morgon…annorlunda. Vad? Luften är klar och temperaturen är lägre än på länge. En frisk vind. Riktigt skönt. Kan behövas en paus i "hettan"..
Känslan av "vanlighet" växer. Den är lite overklig. Allt är inte som före pandemin och allt kommer inte att bli det heller. Och ännu är ju inte pandemin helt över. Men den där spirande tacksamheten över livet låter jag mig fokusera på just nu. Som att kunna krama sina nära och kära igen.
Jag är självklart medveten om att det kan bli bakslag. Men det förtar inte min lättnad just nu.
Den syns dåligt. Men ett av träden är "annorlunda" :-) Ser du?
Som en "trearmad ljusstake" står den där. Björken med tre stammar. Varför vara som alla andra? :-)
Två små barn skottskadades när de var ute och lekte… Det är chockerande och fruktansvärt.
Som vanligt flyttas fokus från själva brottet och offren med anhöriga till "skulden". Och det är inte de kriminella man skriker på, nej det är Löfven och övriga regeringen. Som om de och polisen inte gjort och gör allt de kan för att stoppa kriminaliteten. Sen drar man alla invandrare över en kam. Vill inte se det positiva som mot alla odds händer och ljuger om siffror och statistik. Integrationen hade lyckats mycket bättre om den inte motarbetats. Om inte rasismen varit och är så stor. Det är min övertygelse. Nu är det som det är och alla får utgå från det och hitta mänskliga lösningar och vettiga straff. Att utvisa alla medborgare med utländsk bakgrund skulle krossa vårt samhälle. Vi har alltid varit ett invandrarland.
Seriöst, jag orkar inte med den fördummande populismen.
Tankarna går till de drabbade.
Du kanske tycker att jag är kaxig nu, att jag förminskar problemet och tror mig ha lätta lösningar. Att jag kommer med "vänsterflum". Så är det inte. Jag inser att problemet är jättestort och att det inte finns några lätta lösningar. Att gnälla, skälla, utpeka och hitta syndabockar är dock inte en lösning. Brottslingar ska dömas och straffas så klart. Det får polis och rättsväsende ordna. Fängelse och i vissa fall utvisning. Att få stopp på brottsligheten är det största problemet. Varför hamnar unga människor i dessa gäng? Utanförskapet osv. Vad kan var och en av oss bidra med? Vilka är våra värderingar? Hur bygger vi ett rättvist och tryggt samhälle för alla? Svåra frågor….
Snart dags att börja plocka…:-)
Med tanke på mitt "test" som jag "utsatte" mig för igår, så jodå det känns i knopp och kropp. Men ändå skapligt. :-)
Jag hoppas att Du har det bra. Var du än är, vad du än gör, vem du än är. <3
Kärlek
❤️
När jag går över gården,
I det mjuka gräset
Är det som om jag känner dig
Du är med mig
Jag känner din själ
Det är som om den vilar här
Överallt där du förr gått
Jag känner mig innesluten i din själ
Det gör mig lugn och trygg
<3
Fredag kväll
De tumlar runt och jagar varandra. De verkar ha jättekul. Grävlingsungarna har tydligen valt ut vår gräsmatta till lekplats. :-)
Glädjen tar dock snabbt slut när Balder, kopplad, kommer ut på gården och skäller, ylar, morrar :-)
De är stora nu och yviga i pälsen, ungarna. Inte vackra, men roliga att titta på.
22 maj -17 var det två små som var på besök
Lördag 17 juli 2021
"Krumelurer" :-)
Kraften i vattnet
Det strömmar så fort
Kraften i vinden
Blåser allt bort
Kraften i åskan
Dånet och blixten
Vi står där så handfallna…
Inför vädermakterna…
När jag läser dagens nyheter tänker jag på närhetsprincipen. (Så som den jag lärde mig när jag läste psykologi) Om att det som händer nära är lättare att engagera sig i, att känna för. Det är ju bara mänskligt. Men vi får inte glömma att allt hör ihop. Även det som händer på andra sidan jordklotet påverkar oss. Och tvärtom.
I klimatfrågan t ex. Vi måste samarbeta för att nå goda resultat. Det var väl inget nytt, tänker du kanske, nej precis, men som jorden har det nu behöver vi nog påminna oss själva ibland….ofta…
Bilderna från Tyskland är otäcka. "Ja, men det har varit såna oväder förr", säger klimatförnekarna. Ja. Skillnaden är att det är kraftigare och allt oftare förekommande oväder nu.
Jag ligger i hängmattan och lyssnar på Agneta Sjödins sommarprogram. Eller rättare sagt: jag försöker ligga i hängmattan…solen gassar, det känns som om jag smälter bort…blir rädd för solsting…det slutar med att jag parkerar mig i det svala sovrummet. Och lyssnar på Agneta. :-) Hon förbryllar mig. Hon återkommer hela tiden till sin "inre resa" men jag förstår inte riktigt hur den ser ut eller vad den handlar om, förutom kända citat från bibeln, filosofer, gurus…Det är först när hon talar om sin tro, om barnatron som finns kvar men som utvecklats och omformats som jag känner att det blir djupare och personligare.Intressant också när hon berättar att hon vid ett besök hos ett medium fått höra att hon och dottern levt många liv tillsammans men att i detta liv är det första gången de har ombytta roller…:-) Så kallar Agneta också dottern för "sin klokaste läromästare".
Ett och annat äpple verkar vi få i år :-(
Dagens positivaste rubrik:
Det är en märklig känsla…
Man kan bre en macka utan att ha en som kommer fram och vill att man ska dela med sig. De där ögonen…
Man kan gå ifrån bordet utan att någon kommer fram och tar ens mat.
Ljudet av en kropp som lägger sig på golvet och den där sucken.
Den långa svansen som viftade så glatt och ibland stötte till blomkrukor och annat.
"Gömmandet" bakom en gardin ;-)
Den där bestämda nosen på min mage när vi vilade.
Jag saknar Dig!!!
"Krulligt nyduschad" <3
——————
Positivt: Jättepandan är inte längre utrotningshotad! :-)
Negativt: När en känd, egotrippad, författare kallar invandrare för "parasiter" har vi gått över en farlig gräns: avhumaniseringen.
När moderatledaren säger att "invandrarna är en belastning" undrar jag vad moderaterna är för parti egentligen…
——————-
Mångfalden är biologisk
eller kulturell.
Mångfalden kan vara språklig
eller sexuell.
Mångfald finns i hopp och tro,
den skapar rymd och frihet,
om något finns som möjliggör
att mångfald bygger helhet.
- Sven Hillert -
(Ur: Om något finns.)
<3
Det är fortsatt varmt, tryckande och klibbigt varmt. Det utlovade regnet verkar inte komma förrän på torsdag. Höga temperaturer och skyfall är det vi får leva allt mer med nu och i framtiden. Enligt experterna. Klimatförändringarna …
Genom grenverket. Skugga och ljus. :-)
Kanske regnar det där du är, kanske har du möjlighet att bada i sjö, hav eller pool? Kanske jobbar du, kanske läser du en bok i hängmattan? Hur som helst: var varsam med Dig!
Du är Värdefull!
Kärlek
❤️
Det är en märklig känsla. Någon fattas oss…någon vi älskade och som älskade oss.
Balder ser när husse och Pavvo åker iväg. Pavvo behöver hjälp för att komma in i bilen.Balder tjuter och jag gråter. Balder slickar mina tårar. Om och om igen förklarar jag för Balder att Pavvo inte kommer hem mer till oss. Han sätter sig vid den öppna dörren och tittar ut. När husse kommer hem är Balder lika glad som vanligt. Men det finns ingen Pavvo….Balder ser konfunderad ut men mer än så är inte hans reaktion. Maken och jag "röjer" bland grejer och mediciner och salvor. De kommer aldrig behövas mer.
På något sätt förstår Balder. Han vet ju hur dålig Pavvo var mot slutet. Hundar kommunicerar på sitt sätt.
Tacksam läser jag alla hälsningar och all medkänsla som kommer till oss på Fb. Så mycket kärlek <3
Den sista pionen har haft det lite kämpigt i regn och blåst men vacker är den likväl.
Älskade ros <3
Så kom dagen….
"Jag hängde med på promenaden i dag. I långsam takt. Men matte går inte så fort hon heller." <3
Man tror att man kan förbereda sig. Men det kan man inte. Man tror att man minns hur det känns. Men nej…
Vi har så länge pratat om "efteråt". Väl medvetna om att vi måste ta beslutet när det känns rätt. Väl medvetna om att sorgen kommer att ta tag i oss, det kommer att göra ont…men också medvetna om att det vi gör, gör vi av kärlek…
Vi har en dag, vi har en tid.
Det doftar gott i skogen: älggräset <3
Lördag 3 juli 2021
Vännerna
"Farmor vet du?"
Nä, vadå?
"Mamma sa att när du är hos farmor kan du äta sju glassar om dagen".
Oj, då!
"Jag har godisförbud i en månad men jag kan äta glass. Och kex."
Okey, då vet vi vad som gäller.
Och glassförrådet är välfyllt. :-) Och godisförbudet är självvalt. "För att undvika socker". Klokt val! :-)
Äntligen är barnbarnet här. Äntligen får vi kramas!
Hon har blivit så lång!